Mitchan, jag lever, bara så du vet.
Har inte kunnat sitta vid datorn när jag är här borta i iskalla bajs Småland. Vi äter godis, bullar och andra saker som täpper igen blodkärlen på the human varje dag, stannar uppe sent och gör inget speciellt. Eller jo, man kan springa efter Den långa människan med en snopp mellan benen efter att han kittlat mig, tagit på min rumpa och smekt på mitt ben. Det var inte så kul, men annars så är det kul.

Nu kom han tillbaks och nu måste vi gå.