Var hälsad Utomjording. Du ser ut som den där Micaela.
HEJ JAG ÄR FETT GLAD! SNART FYLLER JAG ÅR OCH DÅ HOPPAS JAG ATT JAG FÅR EN MOBIL I FÖDELSEDAGSPRESENT OCH JAG SÅG PRECIS ATT MARKUS KRUNEGÅRD HAR EN KONSERT I SÖDERTÄLJE OCH JAG SKA FRÅGA SOFIA OM HON VILL GÅ MED MIG MEN JAG HAR INTE HENNES NUMMER OCH HON ÄR INTE INNE PÅ MSN SÅ DET ÄR LITE DÅLIGT!! ANNARS FÅR JAG FRÅGA NÅGON ANNAN SOM HAR BRA MUSIKSMAK!!!!!!
mackstealer klisterstick sis&bro vaniljpudding jordgubbskräm
Jag vet inte hur jag ska beskriva den här veckan som gått, fast... det är inte ens en vecka. Enbart 5 dagar och mitt liv har ändå förändrats. Jag har både varit på botten och högt upp, men ändå så var det värt att vara där. Jag har lärt känna människor, på riktigt, som jag aldrig tagit tiden att verkligen känna. Men men, här kommer en.. beskrivning om hur mina dagar var.
Måndag, tisdag och onsdag var normala dagar, för mig. Jag vaknade innan Stephanie och Sofia, fixade i ordning mig och gick ut ur rummet med kommentaren "ska käka frukost". Vi tre var aldrig ensamma tillsammans, det var spänt och när vi skulle sova så var det inte alls som i sexan (då vi var uppe långt efter tolv och snackade) utan vi släckte lamporna och... sov. Min tröja blev sakta men säkert klar och jag försökte hålla modet uppe, men ändå så kunde jag inte dra mina tankar från det kvävande rummet som jag behövde infinna mig i 21:30 då proceduren upprepades. Självklart så hade jag roligt också, hängde med Marcus Aro och de där. Niclas, Niklas, Daniel, Markus, Emil, Amanda, Anastasija, Nattie o.s.v. På tisdagen så blev jag och Aro Klisterstick Sis & Bro, jag köpte ett Hubbabubba paket och vi klistrade på kaniner på armen. På onsdagen blev jag Mackstealer efter att Anton stoppade en gurka i mitt Obey glas och jag kontrade med att stoppa min macka i hans obey glas, då gick jag och skulle göra en ny till mig själv men såg sedan chansen att ta Aros macka och då gjorde jag det.
Måndag, tisdag och onsdag var normala dagar, för mig. Jag vaknade innan Stephanie och Sofia, fixade i ordning mig och gick ut ur rummet med kommentaren "ska käka frukost". Vi tre var aldrig ensamma tillsammans, det var spänt och när vi skulle sova så var det inte alls som i sexan (då vi var uppe långt efter tolv och snackade) utan vi släckte lamporna och... sov. Min tröja blev sakta men säkert klar och jag försökte hålla modet uppe, men ändå så kunde jag inte dra mina tankar från det kvävande rummet som jag behövde infinna mig i 21:30 då proceduren upprepades. Självklart så hade jag roligt också, hängde med Marcus Aro och de där. Niclas, Niklas, Daniel, Markus, Emil, Amanda, Anastasija, Nattie o.s.v. På tisdagen så blev jag och Aro Klisterstick Sis & Bro, jag köpte ett Hubbabubba paket och vi klistrade på kaniner på armen. På onsdagen blev jag Mackstealer efter att Anton stoppade en gurka i mitt Obey glas och jag kontrade med att stoppa min macka i hans obey glas, då gick jag och skulle göra en ny till mig själv men såg sedan chansen att ta Aros macka och då gjorde jag det.
På torsdagen blev allt fördjävligt, det började bra men under middagen så fick jag panik. Jag valde att sitta med Emelie, Rebecka A o.s.v. och mitt under middagen så frågade Emelie om jag och Sofia har bråkat. Jag frågade "Vadårå?" och då sa hon "Jag undrade för när jag kom in i matsalen så hörde jag Sofia säga till Rebecka K att de skulle sätta sig så långt bort från dig, Mickis, som möjligt". Jag vet inte vad som hände, men det kändes som allt mod försvann ut från mig. Jag har försvarat Sofia så himla många gånger då andra i åttan har kommit och sagt att hon är en bitch och elaka mot ALLA. Jag har alltid sagt "Va? Hon är jättesnäll! Hur kan du säga något sådant?" Men jag känner mig lurad, jag har försvarat den lilla bitchen och vad fan har jag gjort henne? Det blandades med allt annat som hon har gjort efter jullovet och när tiden kom då jag skulle stå i köket för att stå där istället för Thereze (som fick en hjärnskakning) så kom tårarna. Jag började skaka i hela kroppen, tårarna rann och jag kunde knapp andas. När Stephanie och Elin sa åt mig att gå för hundrade gången så sprang jag ut ur matsalen. Jag klarade inte att vara där längre. Man måste ha nyckel till porten men som tur var så stod Martin och de där, så de öppnade för mig. Först sprang jag till vårat rum, men jag hade inga nycklar och då sprang jag till ena tv-rummet. Jag antar att Alkestig hann se mig för han sa till Sofia (fick höra det här av henne själv) "Gå och trösta Mickis" och då hade hon svarat "Va? Hon skrattar ju!" Jag sprang till ett av tv-rummen på övervåningen, jag vet, lite melodramatiskt men det var sjukt. Alla gånger som jag varit med henne känns så falska. Efter en stund kom Sofia in men jag skickade iväg henne och sedan kom Marcus Andersson, åh vad jag älskar den killen, han erbjöd mig att vara i hans rum så jag klättrade upp i våningssängen och försökte sova. Men det gick inte han med på, han försökte lirka ut mig vad som hänt och fick ur mig en del, men när det började kännas som att hans hand närmade sig mitt bröst så ville jag ut. Än en gång så kunde jag inte andas. När jag gick ut ur hans rum och han skrek efter mig "MICKIS!" så var det någon djävel som frågade om han hade slagit mig, vissa trodde väl att det var hans fel att jag var så knäpp. Jag har inte gråtit så mycket på länge och allt kom väl på samma gång, antar jag. Under tvång så berättade jag för Aram och hon ledde mig till mitt rum, så att jag kunde duscha, med en heldel svordomar blandat med "Jag kan knappt tro på det". Manuelina kom in med sina lama försök att trösta mig, "Vill du se ditt bildbetyg?" var ett av dem. Sedan rullade det på, jag var och bowlade, fixade trycket på min tröja och sådant, jag berättade för Sofia varför jag började gråta och hon sa att hon inte sagt något sådant. Jag sa att jag inte kan lita på henne, varför ska jag tro på henne ord då hon brutit det flera gånger om? Det slutade med att hon började böla och hamnade på samma ställe som jag varit på, i Marcus rum. Men det smått lustiga var att när jag duschade så hade hon börjat böla (och det var innan jag berättat för henne) och alla tyckte att hon var pinsam. Det slutade med att jag bytte rum till Amanda och Nathalie, hade djävligt kul där inne. På kvällen, då vi skulle sova, så fick jag ett sms. Jag citerar våran konversation.
"Hej, hur är det?
/Marcus"
/Marcus"
Jag förstod inte vem det var, eller jag hade mina aningar men jag svarade med.
"Är det Aro?"
"Är det Aro?"
Svaret kom snabbt och det var ett enkelt Nej.
"Jaha, är det andersson?"
Ja, svarade han. Då svarade jag på hans första fråga.
"Nej, men jag mår superbra, själv då?"
Och den som inte märker ironin i det svaret är pantad.
"-.- asså, förlåt för att jag inte lät dig va.."
Han förstod också att han kladdat lite väl mycket, men när jag låg där i sängen och tänkte på hur han hade bettet sig så var det väl likadant som jag skulle gjort i den situationen. Så jag svarade;
"Men du behöver inte säga förlåt, alltså det är lugnt. Förresten tack för att jag fick vara i ert rum."
Brum, erkänn att det är typ det sötaste jag har skrivit via ett sms. Or not. Och så sa han att han hoppades att allt skulle lösa sig och så sa vi god natt tillvarandra.
Jag måste erkänna att jag blev lättad att få de sms:en för tidigare under kvällen så hade jag svårt för att se honom i ögonen, jag var (ÄR!!) generad över att jag låg i hans rum och grät.
Med hjälp av honom, Nathalie och Amanda så hade jag rätt så kul på fredagen. Jag är nästan lättad över att jag kan ignorera Sofia i mitt lugna, men ändå är det sorgligt... jag trodde att hon skulle bli den första som jag kunde lita på. Men det var visst Nattie och Amanda som var de första, och det är jag glad över.
SÅ! Här har jag min vecka. Och nej, den var mycket gladare än så här men de sakerna pallar jag inte berätta för de är för privata. Och ja, jag tycker att de glada stunderna i mitt liv är mer privata än de sorgliga. Men jag kommer ändå ta bort detta inlägg 20:00 för Aram kanske läser det här.
Och nej, jag är inte kär i Marcus.
Jag vet inte vem jag är, och jag är fan inte din heller.
Hejsan!
Jag har haft två mycket trevliga dagar med gitarrspelade, chaidrickande, middagar i centrum och sällskap av världens bästa Emma! Igår skrev jag ett brev till Anna på min skrivmaskin och just nu sitter jag på mitt rum och försöker hitta på en melodi åt min blueslåt, trots att jag inte har något text att sjunga ännu. Det blir nog bra till slut. Jag har ju faktiskt sex veckor på mig.
Annars så har jag praktiskt prov i kemi imorgon, och jag har knappt pluggat alls, vilket verkligen inte är likt mig. Usch. Men då det enda jag måste kunna är hur sex olika joner reagerar med varandra så låtsas vi att jag inte behöver plugga!
Barium + sulfat = vit fällning
Silver + klorid = vit fällning
Karbonat + syra = koldioxid
Silver + karbonat = gul fällning
Hur svårt kan det var att komma ihåg?
Jag har haft två mycket trevliga dagar med gitarrspelade, chaidrickande, middagar i centrum och sällskap av världens bästa Emma! Igår skrev jag ett brev till Anna på min skrivmaskin och just nu sitter jag på mitt rum och försöker hitta på en melodi åt min blueslåt, trots att jag inte har något text att sjunga ännu. Det blir nog bra till slut. Jag har ju faktiskt sex veckor på mig.
Annars så har jag praktiskt prov i kemi imorgon, och jag har knappt pluggat alls, vilket verkligen inte är likt mig. Usch. Men då det enda jag måste kunna är hur sex olika joner reagerar med varandra så låtsas vi att jag inte behöver plugga!
Barium + sulfat = vit fällning
Silver + klorid = vit fällning
Karbonat + syra = koldioxid
Silver + karbonat = gul fällning
Hur svårt kan det var att komma ihåg?
Mitchan, jag lever.
Mitchan, jag lever, bara så du vet.
Har inte kunnat sitta vid datorn när jag är här borta i iskalla bajs Småland. Vi äter godis, bullar och andra saker som täpper igen blodkärlen på the human varje dag, stannar uppe sent och gör inget speciellt. Eller jo, man kan springa efter Den långa människan med en snopp mellan benen efter att han kittlat mig, tagit på min rumpa och smekt på mitt ben. Det var inte så kul, men annars så är det kul.
Nu kom han tillbaks och nu måste vi gå.
Har inte kunnat sitta vid datorn när jag är här borta i iskalla bajs Småland. Vi äter godis, bullar och andra saker som täpper igen blodkärlen på the human varje dag, stannar uppe sent och gör inget speciellt. Eller jo, man kan springa efter Den långa människan med en snopp mellan benen efter att han kittlat mig, tagit på min rumpa och smekt på mitt ben. Det var inte så kul, men annars så är det kul.
Nu kom han tillbaks och nu måste vi gå.
Varför slutar alla blogga nu?
Fast alla har slutat vara inne på msn också. Det kanske är ett verk av faktumet att det faktiskt är måndag och skola och allt.
Inatt ska jag läsa och klippa sönder min halsduk. Eller inte klippa sönder, bara fixa sådär så att den ser mycket mer glest stickad ut. Roligt. Det kommer ta tid.
Hello, do you remeber me? I am your long lost penpal.
Oj, vad inaktiva vi har varit idag. Trenden måste brytas av någon. MIG. Jag sitter på mitt rum och lyssnar på Hello Saferide. Det gjorde jag i somras också. Satt på mitt rum och lyssnade på Hello Saferide. Sedan dess har jag nog inte gjort det. Jag blir glad av Annika. Hon gör mig glad. Jag fick nästan lite svindel när jag hörde första tonerna, precis när jag startat skivan. Liksom, den stod längst bak, alltså kan jag inte ha lyssnat på den på länge. Väldigt länge. Nej, för nu känns det som om det är sommar och jag vill bara gå ut och hoppa runt i skymningsljuset hela kvällen. Men det kan jag inte, för solen gick ned för flera timmar sedan och imorgon ska jag till skolan.
Alltså jag hatar det här. Varför blir man så deppig? Alla pratar om att man blir ledsen på hösten. Jag älskar hösten. Men januari-februari är fan det värsta som finns. Någon som är med på att springa till Arlanda, hoppa på nästa plan och se vart vi kommer? Vad som helst måste vara bättre än det här.
Annars kan ni ju få skicka mig ett brev som får mig att le. Det funkar också.
Alltså jag hatar det här. Varför blir man så deppig? Alla pratar om att man blir ledsen på hösten. Jag älskar hösten. Men januari-februari är fan det värsta som finns. Någon som är med på att springa till Arlanda, hoppa på nästa plan och se vart vi kommer? Vad som helst måste vara bättre än det här.
Annars kan ni ju få skicka mig ett brev som får mig att le. Det funkar också.
Åh vad fint!
Jag sitter i fönstret (igen) med två par strumpor och en kofta och allt. Jättefint. Himlen är mörkt brunlila men håller på att bli ljusare. Det läskiga gröna hej-vi-är-utomjordingar-ljuset från grannens bakgård slocknade just och det kommer ett stort moln av rök upplyst av datorskärmen varje gång jag tar ett andetag.
Livet är underbart. Fastän det hade vart lite bättre om det inte hade varit så nedrans kallt. Jag tror jag kommer trivas i fönstret så mycket bättre i sommar till exempel. Det bra är att jag sitter på fönsterbrädet och under det är det ett element, så rumpan blir varm och gosig iallafall. och nu borde jag sluta skriva för fingrarna domnar. Varför är det så himla mysigt här även om jag sitter och fryser och skakar? Och det viktigaste av allt; varför går solen upp på andra sidan huset?
Livet är underbart. Fastän det hade vart lite bättre om det inte hade varit så nedrans kallt. Jag tror jag kommer trivas i fönstret så mycket bättre i sommar till exempel. Det bra är att jag sitter på fönsterbrädet och under det är det ett element, så rumpan blir varm och gosig iallafall. och nu borde jag sluta skriva för fingrarna domnar. Varför är det så himla mysigt här även om jag sitter och fryser och skakar? Och det viktigaste av allt; varför går solen upp på andra sidan huset?
Kan jag gå med dig hem från bussen?
Hejsan. Gissa vad jag gör nu, klockan fyra på natten ungefär?
Jag sitter i fönstret och ser på how i met your mother. Föga förvånande, antar jag. 
wow, ni skulle aldrig kunna gissa vilken låt jag lyssnade på när jag redigerade den bilden!!
Det är frågan som jag ställer mig själv då jag ser dig göra något som inte är vettigt eller nödvändigt. Du är bara en nittiosexa.
Grattis grattis!
ÅH, MEN SLUTA NU, DFJBRW+OJNWMNHJMWWE+HY3T5H3+ÅP
Alla har skrivit typ 50 inlägg, och jag har skrivit....... 1 :(
Jag suger.
Idag har jag varit i tumba centrum med jenny och jolanda. vi skulle plugga i bibloteket, men det stängde när vi kom, så vi gick till högsta våningen, och slog ner vid hissarna och lekte uteliggare. Självklart pluggade vi också där!!!!11111
(åh, vad oseriös jag låter. sluta upp med det nu, jennifer!!)
(åh, klockan är över tolv nu, så då hände allt igår)
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN SARA!! :DDDDDDDDDDDDDDDDD
hiihiihhihiihi, du fyller 16 år!!!
Alla har skrivit typ 50 inlägg, och jag har skrivit....... 1 :(
Jag suger.
Idag har jag varit i tumba centrum med jenny och jolanda. vi skulle plugga i bibloteket, men det stängde när vi kom, så vi gick till högsta våningen, och slog ner vid hissarna och lekte uteliggare. Självklart pluggade vi också där!!!!11111
(åh, vad oseriös jag låter. sluta upp med det nu, jennifer!!)
(åh, klockan är över tolv nu, så då hände allt igår)
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN SARA!! :DDDDDDDDDDDDDDDDD
hiihiihhihiihi, du fyller 16 år!!!
Minns du vår blodsed, våran lag? Jag minns allt som naglarna mot glas. Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt.
Idag har jag umgåtts med världens bästa kusin, Lia! Hon är verkligen en av de finaste människorna jag känner. Jag vet inte om det beror på att vi faktiskt är släkt, och därför lika, eller om hon helt enkelt bara är hemskt trevlig! Här får ni två bilder på henne, bara för att jag är så snäll. Och jag är den stolta fotografen.
ojfan jag glömde spara den första på rätt sätt. men ni överlever.
ojfan jag glömde spara den första på rätt sätt. men ni överlever.
Rhodophyta
Människor tar saker för givet. Varje morgon, varje dag, varje vecka, varje år så stiger solen upp på himlen. Utan solen så skulle inte någon djurart eller växtart på Jorden existera. Vi, homosapiens kidz, kör bilar och förorenar luften så att ozonlagret tunnas ut. Våra dagar är räknade och vi kommer dö. Det är vårat fel. Om jag en dag skulle gå på Gamlastans kullerstens gator och en kille eller tjej som gått i min skola kommer fram och skjuter mig i huvudet, så att jag dör. Då är det mitt fel. Jag skulle kunna varit snällare mot den killen eller tjejen, jag skulle kunna le ett brett, inte kritvitt, leende. Sprida värme omkring mig. Men istället, då vi ser någon som inte är som alla andra, då retar vi den människan. Vi retar, vi hånar, vissa till och med slår den personen. Vi är ynkliga varelser, vi gömmer oss i vårat skal. I osäkerheten över att vi träffar på en människa som är 100% sig själv. Osäkerhet är en farlig sak. Osäkerhet leder ofta till dåligsjälvförtroende, dåligtsjälvförtroende leder till sorg, sorg leder till fruktan, fruktan leder till ilska, ilska leder till ondska. Människan är ynkliga varelser, men vi kan inte göra något åt det. För det är så vi är. Så om jag, som tror på återfödelse (exakt som Buddister), skulle dö imorgon. Så skulle jag vilja bli en rödalg, leva på havets botten och vara en art som inte är en parasit.
Jag skulle allt vilja se ett leende på dina läppar nu.
Jag skulle allt vilja se ett leende på dina läppar nu.
JAG ÖNSKAR ATT JAG KUNDE SE DIG NU
Lia: Lars Winnerbäck har rött hår.
Jag: Nej?! Han har ju blått hår.
Lia: Nej, men det är ju bara på den där bilden på hans nya album
Jag: Hm, men han har ju ändå inte rött hår! Typ.. brun-grått.
Lia: Ska vi slå vad?
Jag: Ja, om fem miljoner!!
Lia: Nej, men kanske om tjugo kronor?
Jag: Okej
*googla*
Lia: Hah, vad var det jag sa!!
Jag: Men han har ju inte alltid rött hår.
Lia: Joo..
Jag: Nej!! Titta på den bilden!
Lia: Men, den är ju svart-vit.
Jag: Men.. tyst.
Ungefär såhär är det att vara med min kusin
Jag: Nej?! Han har ju blått hår.
Lia: Nej, men det är ju bara på den där bilden på hans nya album
Jag: Hm, men han har ju ändå inte rött hår! Typ.. brun-grått.
Lia: Ska vi slå vad?
Jag: Ja, om fem miljoner!!
Lia: Nej, men kanske om tjugo kronor?
Jag: Okej
*googla*
Lia: Hah, vad var det jag sa!!
Jag: Men han har ju inte alltid rött hår.
Lia: Joo..
Jag: Nej!! Titta på den bilden!
Lia: Men, den är ju svart-vit.
Jag: Men.. tyst.
Ungefär såhär är det att vara med min kusin
I'm in love with the world throught the eyes of a girl
Jag sitter här och lyssnar på Elliott Smith och har ganska tråkigt så jag ska skriva lite om domdär fina personerna som förhoppningsvis åker till England med mig om två år. Woho.
Vi börjar med Jennifer. Hon är dendär söta nördiga tjejen som gillar Neil Cicierega, Dave Days, och Charlie McDonnel. Typ dom bästa youtubekändisarna som finns. Så Jennifer är ganska bra, hon.
Förut blandade jag ihop henne med flera stycken olika personer. Det är inte så bra att känna miljoner småtjejer med blont hår och glasögon, haha. Men sen började jag ha gruppkonversationer med henne och Sara och Emma och GS och dom. Fint. Vi lärde känna varandra enmassa och nu pratar vi på msn minst tjugotre gånger om dagen. Nästan.
Jag minns när jag var sur på Jennifer för att hon hade glömt bort att Severus Snape dog. Den händelsen fick ju ungefär tre hela kapitel, ju. Två iallafall. Åh dumma efterblivna gulliga Jennifer. Vi gillar dig ändå.
Förut trodde jag att Micaela var en läskig övermogen människa som hatade mig. Så var det inte hoppas jag. Hon var dock ganska läskig iallafall. Men det har väl alla vart någon gång (Speciellt jag)!
Hon är iallafall jättesöt och rolig och jag gillar hennes kläder.
Vi har dock inte känt varandra sådär jättelänge så jag känner att detta blir den kortaste texten haha.
För ungefär precis ett år sen, mer eller mindre, så loggade jag in på msn med mobilen och Sofia var den enda inloggade. Vi pratade om atombombsexplosioner i idrottshallen och att frysa ihjäl i skogen. Det var mysigt, fast efter den dagen fortsatte jag vara rädd för henne. Hon var stor och stark och tuff och så.
Efter några månader började vi väl prata lite igen, och i somras skrev vi enmassa brev till varandra. Det var fint!
Fast hon var tydligen rädd för mig då med, hon trodde visst att det var jag som var stor och stark och tuff och läskig. Egentligen är ingen av oss så läskiga, vi är jättebra båda två. Nu pratar vi ganska jätteofta och hon är bäst och jag vill ha hennes skor och hennes ben och hennes kläder och hennes hår och hennes längd och hennes tänder och åh.
Sen kan vi slänga in att Matilda, som vägrade vara med och blogga, är typ bäst hon med. Fast vi hatade varandra väldigt, väldigt mycket ganska länge sådär. Och sen i början av 2009 så hade vi båda tråkigt en natt och bestämde oss att mot alla våra principer sätta oss vid msn och cama tillsammans.
Det visade sig att det var jätteroligt och vi gjorde massa trådar (Åh, Matilda, minns du tråden om jordnötsringar?) på det där töntiga forumet allihopa lärde känna varandra på. Djur.nu såklart.
Det var fint, fastän en av sidans crewsaker låste våra trådar och vi blev väldigt arga.
Sen tappade jag och Matilda kontakten jättelänge. Varför?! Jag minns inte. För det var väl ändå innan detdär med Nina och Bella och ähhh.
Skit samma. Matilda är också bäst och vi chattar mest hela tiden. Jag minns i somras när jag tog med datorn ut, satte mig på altanen och pratade med henne i telefon. Jag fick höra hennes kanin Bruno äta! Det var coolt!
Även om Jennifer lär vara 14, snart 15, sommaren 2012 så tycker jag att vi verkligen verkligen måste se till att vi faktiskt åker till England tillsammans. I värsta fall får din mor följa med oss, kära Jennifer!!! (Fast hon får inte plats i Sofias röda bil..)
plingplingplingpling (introt på tretton om ni är dåliga)
Godmorgon.
Filip: Det här med att visa offline på msn, det är nytt eller hur?
Jag: Nej, det har funnits hur länge som helst!!
Filip: Varför är du så sjuk..
Jag: Jag vet inte.
Filip: .. i huvudet.
Jag: Snyggt.
Såhär trevligt kan man ha om man har en elak liten lillebror som ma bestämmer sig för att umgås med. Nu ska jag duscha för första gången sedan i onsdags och borsta håret för första gången på.. ja, jag vet inte hur länge! Sedan ska jag ta mig till Kungsholmen och gå på öppet hus på det enda gymnaiset jag vill gå på.
Filip: Det här med att visa offline på msn, det är nytt eller hur?
Jag: Nej, det har funnits hur länge som helst!!
Filip: Varför är du så sjuk..
Jag: Jag vet inte.
Filip: .. i huvudet.
Jag: Snyggt.
Såhär trevligt kan man ha om man har en elak liten lillebror som ma bestämmer sig för att umgås med. Nu ska jag duscha för första gången sedan i onsdags och borsta håret för första gången på.. ja, jag vet inte hur länge! Sedan ska jag ta mig till Kungsholmen och gå på öppet hus på det enda gymnaiset jag vill gå på.
Det där fönstret alltså.
Man fryser, det gör man.
Hejsan! Jag sitter här i mitt fönster och lyssnar på min fina nya spotify-spellista och fryser lite. Men det är bra.
Snart ska jag se om det inte går att se på how i met your mother igen. Men bara en episod, sen måste jag faktiskt sova.
Jag har förresten drömt om en taklägenhet i paris eller london eller amsterdam jättelänge. En fin takterass skulle nog vara det bästa som finns. Och så nu ikväll pratade jag med sofia och matilda om ved. Jag tänkte säga "Jag slår vad om att jag är den enda som har massor med vet staplat uppe på garagetaket", men jag hann inte ens skriva klart innan jag insåg att det betyder att jag äger en takterass.
Ingen har vart där på flera år säkert, men gissa vem som ska städa och rensa mossa och plantera blommor direkt när snön bestämmer sig för att försvinna?
Gissa vem som kommer dra hem kompisar i sommar bara för att sova på taket?
Gissa vem som lär spendera hela sommaren uppe på sin takterass med datorn i knät och en bok på bordet?
Nu fryser jag ganska mycket. Kanske för att jag sitter och sparkar med mina byxlösa ben utanför fönstret. Vad mysigt, hoppas inga grannar är vakna! Men himlen är ju så fint stjärnklar buhuhu, jag ska sitta här tills benen trillar av.
Hejsan! Jag sitter här i mitt fönster och lyssnar på min fina nya spotify-spellista och fryser lite. Men det är bra.
Snart ska jag se om det inte går att se på how i met your mother igen. Men bara en episod, sen måste jag faktiskt sova.
Jag har förresten drömt om en taklägenhet i paris eller london eller amsterdam jättelänge. En fin takterass skulle nog vara det bästa som finns. Och så nu ikväll pratade jag med sofia och matilda om ved. Jag tänkte säga "Jag slår vad om att jag är den enda som har massor med vet staplat uppe på garagetaket", men jag hann inte ens skriva klart innan jag insåg att det betyder att jag äger en takterass.
Ingen har vart där på flera år säkert, men gissa vem som ska städa och rensa mossa och plantera blommor direkt när snön bestämmer sig för att försvinna?
Gissa vem som kommer dra hem kompisar i sommar bara för att sova på taket?
Gissa vem som lär spendera hela sommaren uppe på sin takterass med datorn i knät och en bok på bordet?
Nu fryser jag ganska mycket. Kanske för att jag sitter och sparkar med mina byxlösa ben utanför fönstret. Vad mysigt, hoppas inga grannar är vakna! Men himlen är ju så fint stjärnklar buhuhu, jag ska sitta här tills benen trillar av.
En dag vid havet. Saltvattnet svalkar mina tår. Jag tänker på dig.
Jag tror, eller tycker kanske, att vi alla fyra är dator-nördar. Men det är en bra sak, för om vi inte var det så skulle vi aldrig träffat varandra. Om vi inte skulle blivit medlem på världens töntigaste sida näst efter Habbo Hotell, så skulle jag aldrig bytt bekant skap med dessa speciella kidz.
Jag menar, här har vi Mitchan som har svart hår och har världens underbaraste kjolar. Och strumpbyxor. Sedan är hon jätte snäll, fast förut så var jag rädd för henne. Men det ska vi inte prata om. OK!
Och blondinen, Jennifer. En tolvårig söt unge med glasögon och har jätte fina koftor, hon är jätte söt och kan inte säga R och det är ju hur sött som helst. Jag kommer alltid att tänka på Morgan, som jag var ihop med när jag gick i 1:an, då jag hör henne prata. Mojgan, som han sa sitt namn, är hur söt som helst och gav mig en nalle på Alla hjärtans dag under samma år. Sötaste presentern någonsin. Men Jennifer är supersöt, och så leker hon roliga lekar i skolan och jag vill bara vara med.
Sedan har vi också... bambambambaaaam! Sofia! Den 1.85 långa tjejen som kan bli modell vilken dag som helst, men egentligen borde hon bli stylist. Nya Elin Kling, eller ännu större. Nya Rachel. Fast mycket finare stil.
Det är lustigt att kommenterade deras utseende... men de vågar inte lägga upp bilder på sig själva så det är bäst på detta vis!
Jag menar, här har vi Mitchan som har svart hår och har världens underbaraste kjolar. Och strumpbyxor. Sedan är hon jätte snäll, fast förut så var jag rädd för henne. Men det ska vi inte prata om. OK!
Och blondinen, Jennifer. En tolvårig söt unge med glasögon och har jätte fina koftor, hon är jätte söt och kan inte säga R och det är ju hur sött som helst. Jag kommer alltid att tänka på Morgan, som jag var ihop med när jag gick i 1:an, då jag hör henne prata. Mojgan, som han sa sitt namn, är hur söt som helst och gav mig en nalle på Alla hjärtans dag under samma år. Sötaste presentern någonsin. Men Jennifer är supersöt, och så leker hon roliga lekar i skolan och jag vill bara vara med.
Sedan har vi också... bambambambaaaam! Sofia! Den 1.85 långa tjejen som kan bli modell vilken dag som helst, men egentligen borde hon bli stylist. Nya Elin Kling, eller ännu större. Nya Rachel. Fast mycket finare stil.
Det är lustigt att kommenterade deras utseende... men de vågar inte lägga upp bilder på sig själva så det är bäst på detta vis!
det är bara minnen för livet, men du tar allting för givet.
Efter att ha ätit flädersorbet ur paketet, fått ett oväntat besök och en kram så känns det inte som om hela världen ska gå i tusen bitar längre.
Och så har vi diskuterat hela världen i en masskonversation och jag är sådär uppe i varv, helt utan anledning. För faktum är att jag sitter i pyjamas i min källare, chattar med konstiga människor och snorar medan mina kompisar är i centrum och busar. Åh, vad jag tycker om mitt liv ibland, trots att jag inte borde.
Och så har vi diskuterat hela världen i en masskonversation och jag är sådär uppe i varv, helt utan anledning. För faktum är att jag sitter i pyjamas i min källare, chattar med konstiga människor och snorar medan mina kompisar är i centrum och busar. Åh, vad jag tycker om mitt liv ibland, trots att jag inte borde.
Jag blundade. Jag föll. Jag var rädd. Men du fångade mig.
Jag skriver ett blogginlägg till för jag ska bort nästa vecka och då kan jag inte skriva blogginlägg!
På msn så pratar vi om att svimma, jag har svimmat allt för många gånger. Det är läskigt att svimma, små svarta stjärnor dansar för ens syn. Så beskriver jag det i alla fall, vissa säger att allt blir suddigt. Det har jag inte så mycket minne av. Jag tappar också minnet, det är också läskigt.
Första gången som jag svimmade i hela mitt liv - som jag kommer ihåg - var när jag fick vinterkräksjukan, för mer än 5 år sedan, och sov i mammas och pappas säng. Jag spydde ner hela sängen och sprang upp för att duscha, i mörkret så sprang jag in i byrån och svimmade. Jag kommer ihåg att jag inte kunde komma upp från där jag låg på marken, jag kved och grät. Som tur var så hörde in syster Alexandra mig, hon kom ut och drog upp mig från golvet. Det var en obehaglig upplevelse.
Andra gången som det hände så var det på Lucia tåget för hela skolan, oturligt nog så var jag Lucia och hade levande ljus i håret. Mitt under Rudolf med Rödamulen, då min dåvarande bästa kompis stod framför mig med sina horn på huvudet, så började jag hosta. Stjärnorna dök upp igen och sedan, enligt ögonvittnena, så såg det ut som om mina ben vek sig under mig. Som om de kapades av. Mitt huvud slog i en bänk, detta har jag inget minne av, och ljuset släcktes. Min barndomsvän började gråta då hans fåll började brinna, som tur var så hann någon släcka klädnaden. Jag vaknade upp, vi skulle till nästa Lucia tåg då men jag hade ingen ork att vara Lucia. Krafterna var borta. Så Nicole fick ta över, alla var så rädda att svimma så jag delade ut vatten till alla under hela uppvisningen. Sedan dess så har Anton med flera berättat denna historia varje 13 December.
Sommaren mellan 6:an och 7:an var hemsk, jag drack för lite, var ute i solen för mycket och åt även lite. Flera gånger så svimmade jag, några gånger på en handduk - då trodde jag att jag somnade men insåg det senare att jag svimmat. En gång så svimmade jag då jag höll en bricka i handen, glas och tallrikar var på den. Jag hade tur att jag inte fick en glasbit eller porslinsbit i mig, för sakerna gick sönderna då jag föll. En gång fick jag en black-out, mamma sa åt mig att släcka lampan men jag kom inte ihåg vart man släckte lampan. Då hade jag bott i huset i 3-4 år. Det var läskigt, jag kom bara inte ihåg och det skrämmer mig än idag. Som tur var så svimmad jag inte, för jag la mig på golvet. Men den upplevelsen vill jag inte vara med om igen.
Hej då.
På msn så pratar vi om att svimma, jag har svimmat allt för många gånger. Det är läskigt att svimma, små svarta stjärnor dansar för ens syn. Så beskriver jag det i alla fall, vissa säger att allt blir suddigt. Det har jag inte så mycket minne av. Jag tappar också minnet, det är också läskigt.
Första gången som jag svimmade i hela mitt liv - som jag kommer ihåg - var när jag fick vinterkräksjukan, för mer än 5 år sedan, och sov i mammas och pappas säng. Jag spydde ner hela sängen och sprang upp för att duscha, i mörkret så sprang jag in i byrån och svimmade. Jag kommer ihåg att jag inte kunde komma upp från där jag låg på marken, jag kved och grät. Som tur var så hörde in syster Alexandra mig, hon kom ut och drog upp mig från golvet. Det var en obehaglig upplevelse.
Andra gången som det hände så var det på Lucia tåget för hela skolan, oturligt nog så var jag Lucia och hade levande ljus i håret. Mitt under Rudolf med Rödamulen, då min dåvarande bästa kompis stod framför mig med sina horn på huvudet, så började jag hosta. Stjärnorna dök upp igen och sedan, enligt ögonvittnena, så såg det ut som om mina ben vek sig under mig. Som om de kapades av. Mitt huvud slog i en bänk, detta har jag inget minne av, och ljuset släcktes. Min barndomsvän började gråta då hans fåll började brinna, som tur var så hann någon släcka klädnaden. Jag vaknade upp, vi skulle till nästa Lucia tåg då men jag hade ingen ork att vara Lucia. Krafterna var borta. Så Nicole fick ta över, alla var så rädda att svimma så jag delade ut vatten till alla under hela uppvisningen. Sedan dess så har Anton med flera berättat denna historia varje 13 December.
Sommaren mellan 6:an och 7:an var hemsk, jag drack för lite, var ute i solen för mycket och åt även lite. Flera gånger så svimmade jag, några gånger på en handduk - då trodde jag att jag somnade men insåg det senare att jag svimmat. En gång så svimmade jag då jag höll en bricka i handen, glas och tallrikar var på den. Jag hade tur att jag inte fick en glasbit eller porslinsbit i mig, för sakerna gick sönderna då jag föll. En gång fick jag en black-out, mamma sa åt mig att släcka lampan men jag kom inte ihåg vart man släckte lampan. Då hade jag bott i huset i 3-4 år. Det var läskigt, jag kom bara inte ihåg och det skrämmer mig än idag. Som tur var så svimmad jag inte, för jag la mig på golvet. Men den upplevelsen vill jag inte vara med om igen.
Hej då.
this is the first day of my life!
Hejsan! Jag sitter och lyssnar på bright eyes och funderar på om jag ska gå och köpa choklad och sätta mig och se på how i met your mother snart.
How i met your mother är typ mitt liv nu mera haha. Jag älskar det. Har suttit kanske fyra eller fem dagar och bara sett på how i met your mother. Snart är jag klar med säsong 3.
Och så får ni fin fot/ben-animering. Awesome. 
CANDY. Nej, jag menar KAN DEE!!
Jag är med och tävlar om ett jätte fint linne på Kan Dee's blogg, hon har designat motiven på plaggen själv och det beundrar jag. Hon har en talang som hon engarerar sig i, det är inte många som har något som de kämpar för att utveckla. Vissa, här är jag inräknad, vet inte ens vilken talang som de har. För jag anser att alla har en talang. Att alla har en sak som de är extra bra på.
Aja. Jag tävlar på Kan Dee's blogg! Kolla in!
Jag får hålla allt tillbaks. Hjärtat kommer aldrig på tal.
Alla de vänner som jag kommer nära är falska, det har jag lärt mig. Alla som jag tror är mina närmaste vänner sviker mig och snackar om mig bakom min rygg. De som jag borde lita på mest, som jag borde vara med hela tiden, de är dem som jag stöter ifrån mig.
Det är idioterna som jag kommer nära, de som har så dåligt självförtroende att de är elaka mot alla andra i deras omgivning. Så att de framstår i bättre dagar.
Det är sådana som Rebecka Ask som betyder, som är sanna vänner.
Jag hugger i sten. Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur.
Jag vet att jag redan skrev precis, men det struntar jag fullständigt i. Min syster tog fram en GRÖN Pringles burk, Sour Cream&Onion och det är fett gott. Japp, det behövde jag berätta.
Och att vi har kategorier där nere, så att ni ser vem det är som skriver (:
BLOGLOVIN JAG ÄLSKAR BLOGGAR
Gud välsigne deras fötter där dem går
Elina Micaela Superman är mitt namn och jag irriterar mig på dem som inte vågar vara sig själva. Visst börjar inlägget bra? Första meningen ger signaler om att jag är en liten deprimerad skitunge som sitter och skär mig i armarna hela dagarna, men det gör jag verkligen inte. Ni förstår, jag har blodfobi och jag är inte deprimerad. Jag gillar att ha musiken på högsta volym, helst Lars Winnerbäck. Japp, jag är en sådan människa som är förälskad i en 34 år gammal mans musik, men det är fantastiskt. Typ. Jag gillar högmidjade kjolar, mössor och skor. Nagellack är också fint.
Men nu kom jag på att jag kanske inte ska skriva om mig själv, för det har alla andra gjort så då borde jag inte göra det. För jag... ja jag vill skriva om något annat. Som typ... en kille! Han spelar trummor, lyssnar på rock och har världens finaste mössa. Okej, den är svart och jag tycker att han ska ha en färgglad mössa men... jag vet inte! Han, killen alltså, är ett år äldre än mig och jag har redan kollat upp honom på Facebook och i skolkatalogen. Snart är det sommar och då slutar han i min skola, det är lite tråkigt.
JAPP! Och bara för ingen annan har lagt in någon bild så jag gör det, bara så där vet ni. För jag börjar bli typ.. vad säger man. Småkär i den där killen. Fast det får ni inte säga till någon, för det är en hemlighet (:
JAG ÄR JENNIFER½½½½!!!!!11111
Hej1! Jag är Jennifer, med K. Alltså Kennifer. Men ibland heter jag Jennifer.
Jag sitter och tuggar tuggummi med smak av Aqua Kiss och Hawaiian. Det gör inte ni! Tuggummipappret är typ guldigt, så jag låtsas att jag tuggar på ett sånt där tuggummi som rika tuggar på. Om dem nu ens tuggar tuggummi.
Jag och min kompis pratar ofta om att skjuta/bombadera skolan. Idag tänkte vi stå vid cafeterian och leka aliens, och säga "we come in peace" och sedan skjuta ner alla. Det gick..... inte så bra, för vi skrattade för mycket, och det var ganska pinsamt, så vi gick iväg, ihihihihihihihihihihiih
Jag sitter och tuggar tuggummi med smak av Aqua Kiss och Hawaiian. Det gör inte ni! Tuggummipappret är typ guldigt, så jag låtsas att jag tuggar på ett sånt där tuggummi som rika tuggar på. Om dem nu ens tuggar tuggummi.
Jag och min kompis pratar ofta om att skjuta/bombadera skolan. Idag tänkte vi stå vid cafeterian och leka aliens, och säga "we come in peace" och sedan skjuta ner alla. Det gick..... inte så bra, för vi skrattade för mycket, och det var ganska pinsamt, så vi gick iväg, ihihihihihihihihihihiih
JAG ÄR EN KOALA. JAG SOVER OCH SPYR. (OCH TUGGAR TUGGUMMI)
Det är jag som är koalan. Sofia. Först sa pappa att jag var en pandabjörn, men det vill jag ju inte vara, så jag blev en koala. Och pandorna äter ju bambu och inte eucalyptustuggummin, som jag.
Jag sitter i vardagsrummet (eftersom det trådlösa nätverket inte når upp till mitt rum) med datorn i knät och tittar på Totally Spice. Hur häftig får man vara? Jadu, ungefär som en koala.
Jag är sjuk. Har ont överallt och nyser hela tiden. Och så är jag trött. Väldans. En massa. Trött. Vet ni att koalor sover minst tjugo timmar per dygn? Resten av tiden äter de löv. Åh, vilken tur att jag är en sån. Då får jag sova nu.
Oj vad roligt!
Hejsan! Det är Mitchan som talar.
Inatt satt jag och klippte mina naglar och nu ser dom jättefula ut. Sånt är nog livet.
Jag ska se på how i met your mother hela helgen och på måndag ska jag ligga och dra mig i sängen i flera timmar innan jag vaknar och stressar till skolan. Jaa, vad bra, det är helg! Tror jag. Håller inte reda på dagarna så värst bra, så om det är typ torsdag eller något så får jag väl skämmas lite då helt enkelt.
Hur gör man när man bloggar tillsammans med andra människor? Får man ha bilder på sig själv då, eller ska man ha sin egna blogg till det?
Vi får se.
Sofia är en tomat eller vad det var (Nej, koala.) och jag behöver gå på toa. Men dethär fick bli mitt lilla komma-igång-inlägg! Fint va?
Inatt satt jag och klippte mina naglar och nu ser dom jättefula ut. Sånt är nog livet.
Jag ska se på how i met your mother hela helgen och på måndag ska jag ligga och dra mig i sängen i flera timmar innan jag vaknar och stressar till skolan. Jaa, vad bra, det är helg! Tror jag. Håller inte reda på dagarna så värst bra, så om det är typ torsdag eller något så får jag väl skämmas lite då helt enkelt.
Hur gör man när man bloggar tillsammans med andra människor? Får man ha bilder på sig själv då, eller ska man ha sin egna blogg till det?
Vi får se.
Sofia är en tomat eller vad det var (Nej, koala.) och jag behöver gå på toa. Men dethär fick bli mitt lilla komma-igång-inlägg! Fint va?
Välkommen till min nya blogg!
tack!
